Den stora dagen är inne. Det är julafton. Det är som Babben Larsson sa en gång: Alla andra firar Jesus födelse den 25 december medans vi i Sverige firar när Josef och Maria tog in på hotell.
.....fast barnen firar för att få paket.
Det är väl inte så konstigt egentligen. Det är vi vuxna som lärt barnen att man får paket när det är jul. Jag är en av dom. Jag älskar att ge bort och det kan man se när det är jul. Jag köper sådant som barnen behöver, något som de vill ha och något som de önskat sig länge. Om jag kan vill säga. Det blir alltid för mycket paket under granen men så är vi rätt så många med.
Varje år säger jag: I år blir det inte så många paket.
Sen kommer julafton och tomten ska dela ut paketen. Det känns som att vi aldrig blir klara. Men det blir vi så klart.
Tänk på alla dom som inte får några paket kan några säga....och det gör jag. Att bara veta att det finns folk som sitter ensamma och att det finns folk som aldrig får några paket gör mig ledsen. Men de får inte mer paket och inte mer sällskap bara för att mina barn inte får öppna sina paket. Det låter kanske taskigt men det är inte illa menat. Kan jag ge så gör jag det. Så enkelt är det. Hade jag kunnat hade jag öppnat upp mitt hem för alla dom som verkligen behöver sällskap.
Jag skänker pengar till Rädda Barnen. Skickar pengar till cancerfonden. Jag skänker till och med pengar till Bergsgorillorna! Jag försöker hjälpa där jag kan hjälpa!
Så hur kan barnen få så många paket? Jo jag börjar handla in redan efter jul. Är jag ute och ska handla till dagens middag och jag ser att affären har satt ner priser på saker som jag vet att barnen vill ha. Sådana saker som aldrig går ur tiden till exempel så köper jag det och läger undan det. Så håller jag på hela året. Sen åker jag till Ullared i december månad för att julhandla kläder.
Men men...nog om det. Ni får ha en riktigt GOD JUL. Sköt om er!