Snart har denna dagen oxå gått. När vi hade hämtat barnen så stack vi ut till hamnen o matade ankorna. De har ju ingen mat nu de stackarna. Barnen tyckte det var roligt. Utom Benjamin för han är lite rädd för djur. Varför vet jag inte. Han tycker det är lite skrämmande. Tror mycket att det är deras läten.
Fredriks kusin Birgitta ringde. Det fanns ännu en svan som behövde hjälp. Vi hjälpte ju en häromdagen. Det kan ni läsa om HÄR.
Denna gången skulle det vara en svanunge o det var jag som skulle ha den i famnen tills vi kom fram till djursjukhuset. Jag blev dubbelt så glad när jag såg svanen. Den var inte dålig. Den var pigg och kunde gå. Det var skönt. Framförallt så blev jag glad över att slippa ha den i knät för den var för pigg, och stor.
Superflotta djur 🙂
Tack för awarden, bommade den nästan för att jag var sjuk...
Kram!