Kategori: Barnen

Vilken dag. Min dotter konfirmerades idag. Stéphanie var så fin i sin kåpa. Det hela började kl 11 i förmiddags. Vi hade tur för vi fick bänk nummer två. Samma nummer som när min son konfirmerade sig förra året. De lottade ut bänkraderna för att det skulle bli rättvist och ddet tyckte jag var bra.

Det tog sin lilla tid i kyrkan. Det var teater och sång. Alla var duktiga och det var roligt att titta på. När vi kom hem var det dags för smörgåstårta och Stéphanie skulle öppna sina presenter. Hon blev mycket nöjd och glad. Det blev lite kaffe och hemmabakade kakor. Stéphanie bakade i veckan med som gick.

Nu sitter jag här och är hur trött som helst. Det ska bli skönt och få lägga sig sen faktiskt. I morgon blir det barnkalas för hela slanten så jag vet vad jag har att göra 🙂 Min konfirmerande dotter är nu med sin kompis och hennes mamma i Kalmar och tittar på gamla fina bilar.

Ha en fin dag!

Här är några bilder från konfirmationen och partajen hemma sen. Jag har inte med bilderna på vad hon fick. Får se om jag kan ta några foton på det i morgon

Intressant?

Min dotter är fortfarande inte så pigg. Hon är dunderförkyld. Själv så känner jag mig lite krasslig i halsen. Jag hoppas att det inte blir mer än så. I morgon ska jag ha småpojkarna hemma. Vi ska mysa på som bara den. Får passa på när man kan.

Det är kallt som bara den ute. Idag har det blåst ordentligt. Man kan inte tro att vintern ska vara över. Det ligger snö och is på sina ställen runtomkring och det är inget roligt. Det blåser kalla vindar vart man än går. Jag längtar verkligen efter våren nu.

Jag var till skolsköterskan med Hampus. Det var den årliga kontrollen och han gick igenom besiktningen. Han hörde bra, såg bra så nu kan han inte säga att han inte hör eller ser 🙂 Det är skönt när allt är som det ska.

Vi var ute och gick innan idag och vi tog en fika i stan. Det var välbehövligt. Sedan gick vi hem och  det blev dags för middag. Sedan har jag gjort i ordning vårt sovrum.

Det ska snart bli en dusch och sedan blir det sängen. Ha en fin kväll go vänner.

Intressant?

Min 4 årige son frågade mig igår om vi inte kunde sälja ett barn för han ville verkligen ha en ko. Han har nog funderat mycket på det där under natten eller på morgonen när han vaknade för han sa helt plötsligt

-Mamma, vi skiter i kon.

Jag frågade om han inte ville att vi skulle sälja ett barn men det ville han inte längre: Man kan inte sälja något barn sa han.

Jag älskar barns rättframhet och deras sätt att tänka. Deras kommentarer som kommer direkt från hjärtat och sättet de tänker.

Idag åkte jag och Fredrik och tittade på tvillingarna och deras klass när de hade idrottsdag i Löttorp. Med oss hade vi en av tvillingarnas klasskompis mamma. Vi hade en mycket trevlig stund tillsammans där på idrottsplanen. Vi skrek lite och vi gick där fram och tillbaka. Vi hade stärkelse med oss i form av kaffe. Vi hade även smörgåsar med oss men vi valde att sätta oss på en restaurang och äta filé mignon. Den var supergod kan kan jag tala om.

När jag satt där och tittade på mina två duktiga barn så gick tankarna tillbaka till den tiden då jag själv gick i skolan. Jag hade ingen lätt skoltid. Det ska gudarna veta. Hur illa jag än hade det i skolan så missade jag aldrig gymnastiken. Jag älskade det ämnet. Dock så älskade inte mina klasskamrater mig och när det var dags för lagsport så blev jag alltid vald sist. Nja...egentligen inte för jag blev inte vald alls. Jag visste att jag skulle gå till det motsatta laget som den siste eleven gick till.

Jag var faktiskt duktig i gymnastik. Det spelade ingen roll vad det var...om det var redskapsgymnastik eller om det var någon bollsport. Jag var duktig men det spelade ingen roll för ingen ville ha med mig i sitt lag iaf. Jag vet inte varför, och det var nog inte meningen att jag skulle veta. Jag tror ärligt talat att de andra eleverna inte förstod själva heller.

Oavsett så for mina tankar tillbaka till när jag blev uttagen till idrottsdagen då jag skulle tävla i någon gren och tävla för min skola. Det var inte på samma sätt som det är idag. På min tid så valde de ut de som fått bäst resultat i de olika grenarna och de som fick bäst skulle tävla och representera den skola man gick i. Jag blev vald och fick tävla. Det var i löpning och kast med en liten boll. Ibland blev det även kulstötning.

Idag så var det hela klasser som var med och jag gillade det. Nu fick jag vara med när jag var barn men jag visste hur det kändes att vara utanför. Idag fick alla vara med och tävla och alla hade roligt. Dock så tyckte jag att det var lite mindre organiserat. Barnen verkade vara överallt och de visste inte var de skulle vara och när de skulle vara vid en speciell plats. De hade en dagordning men inga tider.

På min tid så hade vi tider utsatta. Cirka tider alltså. Jag hade till exempel kast med en liten boll kl 11. Jag visste var jag skulle vara och gick dit. Nästa tävling för mig var kanske löpning och det var kl 14 och då visste jag var jag skulle gå hän. Det var så enkelt. Nu var vi så många fler som tävlade på min tid men jag tyckte att det var enklare då. I alla fall som jag minns det idag. Kanske var det jag som tyckte att det var rörigt men alla barn visste inte vart de skulle vara. Det verkade inte så iaf. Annars ville de bara se vad deras kompisar gjorde.

Hur som helst så var alla barnen super duktiga idag. Benjamin fick inhalera sin extra medicin några ggr för det var pollen och han fick även springa 60 m samt stafett och varvet. Både Beatrice och Benjamin sprang varvet och de kämpade på mycket bra. De var superduktiga. Benjamin sa att han vann inte men jag sa att det är inte det som är det viktigaste. Du hade roligt och du var duktig sa jag. Fredrik sa till han med att du var med och det är stort bara det. De kämpade på och jag var en stolt mamma.

Jag blev lite smått chockad. Det är kanske inte så mycket att bli chockad över egentligen men det kom en kvinna som hade sin stora hund med sig. Min första tanke var: En hund på en idrottsplats när det är så många barn där. Sen bajsade hunden på gräsmattan. Inte på gräsmattan runt planen utan gräsmattan som var planen. Jag tyckte det var lite äckligt. Där skulle barnen springa och jag kunde inte låta bli att ställa frågan i mitt stilla sinne: Vad tänkte människan med?

I morgon ska jag vara borta nästan hela dagen. Jag ska träffa min äldsta son. Yippiii...

Ha en fin kväll!

Intressant?

Idag för 14 år sedan så fick jag en underbar liten flicka. Jag kommer ihåg det som om det vore i går. Värkarna kom i gång på morgonen och min bästa kompis kom för att ha hand om de andra barnen. Jag och min dåvarande sambo tog bilen för att köra in till Lund.

Jag ville att mina föräldrar skulle köra för sambon hade inte tillräckligt med bensin i bilen men han tyckte att di kunde ta bilen och tanka på vägen. Vi hann inte långt kan jag säga. Mina värka tilltog och när vi kom till Eslöv så kom vi inte längre än så. Jag ville fortfarande att mina föräldrar skulle köra in men min dåvarande sambo och barnets pappa tyckte att vi kunde ta ambulansen.

Ja det var ingen hit kan jag säga för att sitta med värkar när ambulansen svängde och körde i full fart till Lund enligt mig helt i onödan så gjorde det mindre behagligt. När jag väl kom till Lund så var jag inte där länge innan min dotter fick se dagens första ljus.

Jag hade två pojkar innan så jag blev rätt så stolt över att få en liten flicka. Hon vägde 3720 och var 49 cm lång. Hon var som en liten docka. Hon fick namnet Stéphanie som tilltalsnamn. Det var efter en karaktär som spelades av Rebecca Gillings och jag tyckte att hon var så vacker och smart. Karaktären hette Stéphanie och det var det tilltalsnamn som min dotter fick. Hela hennes namn är Stéphanie Lilian Mikaela och hon blev mitt lilla Gullefjun.

Idag blir hon 14 år och har humör för tio andra. Envis som synden och charmig som tusan. Denna tjejen har skinn på näsan och hon är rätt så tuff av sig.

Ett stort Grattis till dig mitt hjärta. Jag hoppas din dag blev som du önskade. Puss och kram. älskar dig!

Vi lämnade barnen på skola och dagis och sedan åkte jag hem och åt frukost. Degade lite i solen i trädgården och tvättade lite kläder. Sedan tog jag blommor från trädgården och den lilla rosenbusken som jag köpte till pappas grav. Med det tog jag med jord så jag kunde få till en liten rabatt vid pappas grav.

Blommorna till vänster är dom jag satte på Fredriks brors Thomas grav. Bilderna till höger är på pappas grav. Jag är inte helt klar med rabatten men jag fick till den rätt så bra ändå tyckte jag.

Sen blev det eftermiddag och barnen skulle hämtas. Vi tog en fika på stan och sedan åkte vi hem. Fredrik åkte till jobbet och jag fortsatte att tvätta hemma. Sedan kom alla barnen hem och det blev middag. Stéphanie tycker om kebab så det gjorde jag och till det hade vi pommes. Jag fuskade och hade lite flintastek med. Jag äter inte kebab. Efter maten så blev det tobleronetårta och kladdkaka. Stéphanie älskar dom. Till det fick hon öppna fler presenter.

Iris kom oxå och gratulerade henne. Vi sa först att vi skulle hoppa över denna dagen men det blev inte så 😉

Stéphanie var nöjd och glad. Hon fick presenter av mormor och Lasse, samt av Peter och Jenni med. Det var pengar som hon kommer att ha med sig till Kalmar på söndag.

Nu är jag slut så jag ska hoppa ner under täcket. God natt och sov gott.

Intressant?

Mina små killar ska på maskerad på dagis idag och de var så stolta över sina kronor och flugor som jag och Stéphanie fixade till i går. De ville vara prinsar och silverkronor och silverflugor passade bra då tyckte jag. Med lite rit papper. folie och tejp så kommer man långt.

Idag ringde jag vårdcentralen och fick en tid flera timmar senare. Vi gick dit och doktorn tryckte och klämde och han såg att han gick konstigt med foten men han trodde inte att det var någon fara. Vi kunde avvakta 2-3 veckor till sa han. Blev det inte bättre under den tiden så skulle han röntgas. Hoppas inte att det är något fel på foten då för att vänta så länge isf innan röntgen och något är fel då är det kanske inte så bra och gå i så många veckor till.

Jag tror dock inte att det är något men jag ville ändå få en doktor att titta på hans fot för säkerhets skull. Vi gick till en lekplats där små killarna gungade. De tyckte det var roligt när jag puttade fart på dom. Det är det lilla som räcker ibland.

I morgon ska jag på begravning. Mindre roligt kan jag säga och det känns redan i kväll. Det är bara 7 månader sedan jag var på min egen fars begravning.

Ni får ha en fin kväll. Eller en fin fortsättning på den. Halva har redan gått.

Intressant?

Idag har småpojkarna varit hemma...igen. Pontus går fortfarande lite konstigt med sin fot men han har inte ont och det sitter inget i foten heller. Han går i alla fall bättre för varje dag som går. I morgon blir det nog dagis tror jag. Det blir att färdas på cykel för vi har ju ingen bil...än. Ska dock åka och titta på en i morgon.

Idag var vi på fyra års kontrollen igen med Pontus. Han lovade denna gången att han skulle ha lappen för ögat och han skulle väga sig. Han höll vad han lovade. Han fixade det galant. Det tog bara tre möten innan hans envishet lade sig.

I morgon åker Fredrik iväg på kurs och är borta hela dagen. Jag är hemma och gör det vanliga som jag brukar göra men jag ska nog ta en långpromenad oxå för är vädret lika fint i morgon som det var idag så måste jag bara ut och gå lite. Solen lös och det var så fint. Fåglarna hördes sjunga och jag kände att våren är på väg nu. Det gör inget kan jag säga. Det ska bli skönt när man kan lägga undan vinterkläderna helt.

Nu ska jag göra mig i ordning för sängen. Jag önskar er alla en fin kväll. Nedan är några foton på mina småpojkar.