Ska jag berätta mitt livs historia så kommer det bli ett väldigt långt inlägg och för en del tragiskt och för andra glädjande. Tyvärr så är det så.
Jag har varit med om en hel del i mitt liv men jag har valt att försöka se det positiva i det negativa. Det är trots allt det som gjort att jag är där jag är idag. Jag tror på att allt som händer har en mening. Jag hoppas iaf det för då känns det inte lika tungt att bära.
Vi väljer våra vägar som vi går på och jag tror att vi gör det av en anledning. Det som vi varit med om blir till en erfarenhet och i slutändan så är det det som ger en styrkan att orka gå vidare.
Jag försöker se morgondagen med ljus och gårdagen lägger jag till sidan. En del av det tar man fram i framtiden men en del gör sig bäst om det lämnas kvar.
Jag har varit utsatt för mobbing i tidiga skolåren och jag har genomgått misshandel. Både psykisk och fysisk misshandel. Övergrepp av de olika slag och förnedringar som jag hoppas ingen behöver få uppleva.
Jag har oxå fått uppleva kärlek. Både från man och barn. Det är det underbaraste som finns att uppleva. Då jag har det idag så väljer jag att ha det negativa i bakgrunden och gå vidare med det positiva i byxfickan.
Mitt livs historia är som en berg och dalbana, men jag har har styrkan att stanna kvar i vagnen och inte trilla ur. Vilket jag har gjort ett par ggr men nu är det nog. Ingen kan trampa på mig idag. dag är jag stark och står på mina egna ben.
Ja. Detta var en del av mitt livs historia. Jag har låtit er kika in genom nyckelhålet. Dörren håller jag stängd. Tills vidare iaf.
