Detta är en rubrik som inte är så rolig att blogga om för hur jag än försöker minnas ett roligt barndomsminne så kan jag inte hitta något. Det som skulle kunna vara roligt blir mindre roligt när andra tråkigheter tar plats.
Jag växte upp under omständigheter som ingen skulle behöva växa upp i och dagarna var inga roliga dagar. Jag blev mobbad i skolan så där var man inte värd mycket men trots detta så längtade jag till skolan för att kunna känna mig någorlunda trygg.
Jag funderar och funderar och de minnen som är positiva som dyker upp är när vi åkte för att hälsa på min faster. Min farmor bodde hos henne och hennes man och det var alltid roligt att komma dit. Min faster verkade bry sig om hur det gick i skolan och hur man mådde allmänt. Jag var ibland själv hos henne. Det var roligt.
Men hur roligt det än var så fasade man för dagen då detta skulle ta slut. Jag visste vad som väntade mig och det låg som en skugga över mig. Det var inte så lätt att slappna av.
Men svaret på rubriken blir dagarna hos min faster 🤗
Hon finns tyvärr inte längre bland oss. Saknar henne ❤